Mamman mutade då med lördagsgodis och vips slutade gossen iallafall spinna runt sin egna arm när jag höll i hans hand. Sen e de ju liite svårt att förstå som 2 1/2 -åring att lördag inte betyder nu. Så Alfred satte sig för att vänta ut godiset- sen somnade han i skafferiet.
Här nedan kommer ett litet knytte som redan har lindat sig runt mosters hjärta:)
En dunderförkylning har försenat mig till BB. Imorgon ska jag äntligen få se honom!
Hahaha, han e en skön kille!
SvaraRadera